Mamma till tvillingtjejer med OI

Tjejerna sov gott i resesängarna trots ny miljö. Vi gick upp vid sju tiden. Käkade lite frukost i den gemensamma matsalen.
Kl 8.30 var det mätning och vägning. Båda tjejerna blev misstänksamma när vi gick in i mät- och vägrummet. Det kan ju hända något farligt. Men så farligt var det ju inte. Det blev lite gnäll och gråt. Men det gick över rätt fort.
Ebbas resultat: 70 cm lång, 8700g. Hon sträckte ut benet riktigt bra. Då är det bäst att passa på att mäta fort.
Linneas resultat: 72 cm lång, 10600g. Tror hon hjälpte till rätt bra med. Pappan tog hand om den mätningen.

Vid kl 10 fick vi träffa två sjukgymnaster. B-M och A. A är ny på OI-teamet. Men gud så bra och trevlig han är. Han kan verkligen ta både föräldrar och barn. Leker fram resultat hos barnen. Det enda som behövs är bara lite mer erfarenhet. Han är verkligen kanon. Han lyssnar och svarar sen så man förstår. 
Först mätte dom höfterna, benen och nere vid foten. Sen armarna. Båda tjejerna är rädda om sina armar på något sätt. Varför vet jag inte. Men dom gillar inte att bli fasthållna. Så då var det bara att leka fram ett resultat där med. Göra barnen delaktiga i mätningen. Har haft svårt för att träffa B-M innan. Har inte gillat hennes attityd. Men nu börjar det arta sig. 

Strax innan lunchen fick Ebba och Linnea någon sorts medicin som skulle få dom trötta. Tror det är någon form av smärtstillande som gör att dom blir trötta också. 
Efter lunchen var det dags att sova middag, precis som hemma. 

Medan tjejerna sov middag var det dags för dexa mätning. Det är en bentäthetsrötgen. Det krävs man ligger helt stilla i flera minuter. I denna ålder är det helt ogenomförbart. 
Förra gången fick vi traggla i över en timma med att få dexan att funka. Dom sov i vagnen innan, men så när vi skulle lägga ner dom på britsen vaknade dom och kunde inte ligga still. 
Den här gången gick det klart mycket bättre. Dom fick högre dos av smärtstillande och sen var dom naturligt trötta också. T fick ta hand om dexa mätningen i tisdags. Han har mer tålamod. 
Det var en glad och energisk mamma som gick där ifrån efter en kvart. 
Goda resultat blev det också av mätningen. Linnea hade ökat från 71% till 85% och lilla Ebba hade också ökat från 62% till 71%. Medicinen dom får en gång i månaden ger verkligen resultat.

Kl 14 skulle vi träffa Dr E. En helt underbar och fantastisk läkare som jobbar på rätt ställe. 
Eftersom Ebba blev väckt för att vi skulle träffa E. Linnea med för den delen. Men Ebba blev skitsur och grät och gnällde hela tiden vi var inne hos doktorn. E kände och klämde på tjejerna och mätte huvudomfånget med. 
Dr E visade tjejerna tillväxtkurva. Som såg f.ö såg bra ut enligt E. Jag hoppas ju på att dom ska växa ikapp. Men det kommer dom ju knappast göra.

När vi var klara på sjukhuset tog vi bilen till solna centrum. Där gick vi i några affärer och käkade kebabtallrik på en av restaurangerna. 
Väl tillbaka på familjevåningen åt tjejerna köttbullar och makaroner. Sen var det dags för tjejerna att sova för natten. Dom somnade rätt fort och utan så mycket protester. Mamman blev mycket glad för det.
T och jag tittade på bed time stories på vår nya lilla bärbara dator. Ljudet var för lågt och man såg inte så bra på skärmen. Det glänste och hade sig. Så vi ska titta på den igen hemma på tv någon kväll. Dessutom somnade jag mitt i filmen. Till filmen blev det givetvis godis och cola.



.