Linneas tur el otur
I onsdags eftermiddag var det Linneas tur att bryta lårbenet. Eller otur kan man också säga. Märkte direkt att detta var mer än bara ont. Hon slutade inte gråta. Det var ett annat sorts gråt med. Lite mer hjärtskärande på något sätt. Gav henne alvedon direkt och kände lite på benet för att lokalisera vart brottet kan ha blivit. Vänster lårben var det. Ted och jag hjälptes åt att vaddera det. Lite svårt var det. Är inte riktigt haj på det än. Fick lite alvedon till sen. Låg i dubbelsängen och vilade lite. Låg bredvid henne. Varje gång hon ryckte till sträckte hon ut armen mot mig. Så jag fick ligga nära och hålla henne i handen. Mysigt men jobbigt att hon hade så ont. Hon ville inte äta och helst inte dricka heller.
Hoppas jag kommer ihåg rätt. För jag är väldigt duktig på att förtränga saker fort. Särskillt sånt som känns jobbigt. Lite senare sen kom Ola och Carro med "lille" Neo. Skön kille det där. Linnea flyttades ut på kuddar i soffan. Hon tyckte det var lite jobbigt först. Mycket ryckningar som resulterade i mycket tårar och skrik.
Men efter lite godis och glass somnade hon på plats. När gästerna hade åkte hem och vi skulle gå och lägga oss, flyttade vi in henne till vår säng. Jag fick en smal bit att sova på. Ont i kroppen hade jag när jag vaknade.
På kvällen ringde jag upp till ALB (Astrid Lindgrens barnsjukhus) för att fråga hur vi skulle göra med Linnea. Vi vet ju sen innan att bryter dom sig, är det planerat att det ska bli operation med spikinsättning.
Dom här på ALB sa att vi skulle åka in och röntga henne. Men under morgondagen (i torsdags)
Linnea somnade gott mellan oss i sängen och sov hela natten. En god natt sömn behövs efter att något sånt händer. Och när man vet vad som väntar en dom närmaste dagarna.
Hoppas jag kommer ihåg rätt. För jag är väldigt duktig på att förtränga saker fort. Särskillt sånt som känns jobbigt. Lite senare sen kom Ola och Carro med "lille" Neo. Skön kille det där. Linnea flyttades ut på kuddar i soffan. Hon tyckte det var lite jobbigt först. Mycket ryckningar som resulterade i mycket tårar och skrik.
Men efter lite godis och glass somnade hon på plats. När gästerna hade åkte hem och vi skulle gå och lägga oss, flyttade vi in henne till vår säng. Jag fick en smal bit att sova på. Ont i kroppen hade jag när jag vaknade.
På kvällen ringde jag upp till ALB (Astrid Lindgrens barnsjukhus) för att fråga hur vi skulle göra med Linnea. Vi vet ju sen innan att bryter dom sig, är det planerat att det ska bli operation med spikinsättning.
Dom här på ALB sa att vi skulle åka in och röntga henne. Men under morgondagen (i torsdags)
Linnea somnade gott mellan oss i sängen och sov hela natten. En god natt sömn behövs efter att något sånt händer. Och när man vet vad som väntar en dom närmaste dagarna.
Kommentarer
Trackback
